Julkaisuperiaatteet
Redigeringsprinciper

SUOMEKSI

Lena Huldén

Överförandet av Finlands medeltidsurkunder till databasen Diplomatarium Fennicum

Utgångspunkten för Diplomatarium Fennicum (DF) har varit Finlands medeltidsurkunder (FMU) och Åbo Domkyrkas Svartbok. Först skannades FMU och texterna överfördes i en databas. Samtliga texter granskades och korrekturlästes. Trots detta måste det påpekas att en kopierad text av ett så omfattande format förmodligen aldrig blir helt felfritt, trots att ett nästan oändligt antal felaktigheter upptäktes. I tveksamma fall måste databasen alltid kontrolleras mot FMU och Svartboken.

DF avviker från FMU genom att brödtexterna från Åbo domkyrkas Svartbok också har överförts till databasen. I FMU ingår de enbart som regester.


FMU- och Svartbokens numrering av handlingar
Utgångspunkten för hänvisningar både till FMU och till databasen DF är, som tidigare FMU-nummer. Det måste dock framhållas att FMU-numren inte i sin helhet är uppställda i kronologisk ordning. I den sista delen av FMU publicerade Hausen sådana handlingar som kommit till hans kännedom under arbetets gång.

I fältet med FMU-nummer finns enbart dessa. Svartkokens egen numrering är sökbar och angiven i fältet med källhänvisningar. Sökning efter Svartbokens numrering görs således i fältet källhänvisningar med sökstringen ”Svartboken”. I litteraturen anges Svartbokens numrering ofta med förkortningen REA.


Brödtexterna
Brödtexterna består av texter både från FMU och från Svartboken. Däremot avviker den typografiska utformningen något mellan de tryckta förlagorna och databasen. I den gamla tryckta typografiska utformningen finns tecken som inte har kunnat avbildas digitalt. Dessa har ersatts med # + ett nummer. I databasen finns därför två varianter av brödtexten. Den som visas som utgångspunkt är förenklad och antalet förkortningar har på ett avgörande sätt minskats. Eftersom det i de flesta fall räcker med en enklare variant har avsikten varit att göra de oftast förekommande läsningarna så förkortningsfria som möjligt. I denna variant har Hausens ursprungliga kursiveringar blivit bortlämnade av tekniska skäl. Eftersom det i tveksamma fall kan vara viktigt för användaren att få en mera exakt avbildning av den ursprungliga inskannade brödtexten med den ursprungliga typografin bevarad som förkortningar, ges möjligheten att genom en klickning få fram den mera utförliga brödtexten

Regesterna
Regesterna finns i två varianter. Som standard visas en variant där stavningen har moderniserats och där samtliga förkortningar för de typografiska tecknen har borttagits. Ett något mera ålderdomligt ordval har bibehållits. Avsikten har varit att underlätta sökningar i materialet. I osäkra och tveksamma fall kan användaren genom en klickning få fram Hausens ordval i regesten.

Källhänvisningar
Fältet med källhänvisningar har också redigerats och moderniserats. Eftersom exempelvis de många källutgåvornas namn i Finlands medeltidsurkunder är skrivna på flera olika sätt, var en genomgång och standardisering nödvändig. I mån av möjlighet har den av Hausen använda förkortningen a.a. borttagits och ersatts med namnet på källutgåvan. Tyvärr är syftningen ibland oklar och därför har arbetet inte till alla delar kunnat utföras.

Hausens ursprungliga text har bevarts och kan klickas fram vid behov.

Nothänvisningar
Det finns ett särskilt fält för nothänvisningar. Eftersom Finlands medeltidsurkunder inte är ett konsekvent genomfört arbete och nothänvisningar ibland finns i direkt anslutning till brödtexten och ibland särskilt, finns denna inkonsekvens också i databasen.

Texten i fältet har moderniserats men den ursprungliga texten finns också bevarad och kan klickas fram vid behov.

Datum och sökmöjligheter
Databasen har två olika fälthelheter för datum. Det årtal som Hausen anger vid regesterna finns i ett särskilt fält. I fältet har bevarats parenteser och andra av Hausen utnyttjade skiljetecken.

För att underlätta den kronologiska sökningen har Hausens dateringar överförts i standardiserade fält med år, månad och dag åtskiljda var för sig. Det innebär att man i princip också exempelvis kan leta efter handlingar som daterats en viss dag eller en viss månad oberoende av året. Självfallet är antagligen sökningar efter ett specifikt år eller efter handlingar daterade mellan vissa år, de allmännaste.


Person- och ortnamnsregister
Inom ramen för projektet gjordes försök med olika typer av namnregister. Under projektets första del strävade man till registrera samtliga person- och ortnamn i urkunderna. Namnen skulle både standardiseras och registreras i sin ursprungliga form. Dessutom försökte man också identidiera de personer som omnämndes i urkunderna, men som inte var namngivna. Det visade sig dock att detta ambitiösa sätt att registrera urkunderna inte gick att förverkliga i praktiken på grund av de begränsade resurserna. Endast en mycket liten del av handlingarna har registrerats på detta sätt och registreringen i denna form avslutades i april 2003. Enligt dessa principer har 7926 personnamnsuppgifter och 7843 ortnamnsuppgifter registrerats.

För att göra registreringen effektivare förenklades principerna från och med sommaren 2003. På tre månader kunde då ytterligare 4697 personnamn och 4720 ortnamn registreras. Då registrerades endast de person- och ortnamn som ingick i registren i Finlands medeltidsurkunder. Registren innehöll dock felaktida sidohänvisningar och kontrollbehovet visade sig vara betydande. Endast den standardiserade namnformen registrerades eftersom den ursprungliga ortografin ingår i originaltexten. Förutom för- och efternamn, samt patronym och ätt, registrerades de identifieringsuppgifter som Hausen angav i det ursprungliga registret. Tyvärr visade det sig att inte heller detta förenklade registreringssätt skulle vara möjligt att genomföra inom ramen för registret.

Finlands medeltidsurkunder delarna II, III, V, VI och VII ingår i inte registren. De standardiserade person- och ortnamnen är dock också i dessa delar sökbara i den utsträckning de ingår i regesterna.


Ortnamn
I registren till Finlands medeltidsurkunder är preciseringen av ortnamnen inte standardiserad utan den varierar mellan de olika delarna. Detta har också påverkat registreringen i Diplomatarium Fennicum. Exempel på preciseringar är epiteten: träsk, älv, äng, råpunkt, gård, by, stad, slott, råd, socken, stift, domkapitel, ärkebiskop, biskop, domprosteämbete, gille, novgoroder, kloster, domkyrka, hospital. Vissa ortnamn har flera preciseringar. Registreringen har också medfört besvärliga gränsdragningar, när det verkligen är fråga om en platsangivelse, eller när företeelsen skulle beaktas som ett av Hausens sakord.

I huvudsak har Svenska ortnamn i Finland använts som utgångspunkt för standardiseringen. Eftersom de karelska ortnamnen till största delen inte ingår i Svenska ortnamn i Finland har för dem använts de svenska varianterna i Suomenmaa I-IX, Helsingfors 1919-1931.

Personnamn
För personnamnen skapades en egen standardform (Se särskild förteckning). De latinska formerna har bibehållits för kyrkliga dignitärer, munkar och präster. Patronymerna har skrivits in i samma fält som förnamnen, men för dessa har Hausens ortografi bibehållits.

I fältet för efternamn har också uppgifter om ätt och vapen medtagits. Dessa har angivits med parenteser. Huvudprincipen har varit att skilja åt uppgifter om identifiering med namnuppgifter. I många fall har det inte gått att åtskilja efternamn från yrkesbeteckning eller från hemort.